Hattasken har tillhört en kvinna vid namn Clara som fick asken tidigt 1900-tal. Nu har den gått i arv till hennes barnbarn Lina som tyckte om bordet Au 79 så mycket att hon ville ha något liknande. Hon bad mig lägga fiskbensparkett på det befintliga locket och förklarade att asken betydde mycket för henne då den tillhört hennes mormor. Jag tyckte om idén att bevara ett gammalt objekt med patina och att kombinera det med ett nytt material och en annan generations hantverk.
Då locket var fuktskadat och buckligt när jag fick det kan man säga att jag har renoverat en tidigare generations hantverk och tillfört en del av mitt hantverk som tillsammans blir något helt unikt.